Vi uppskattar verkligen ert besök på våran site
Vänligen, känn dig själv som hemma!

I want it in German - in Deutsch! En francais! I want it in english! Не бойтесь шешершней! Espanol © 1998-2014
www.vespa-crabro.de
- uppdaterad 26/04/2013 -

Bålgetingar: Fredliga Giganter!


Webmaster
Dieter Kosmeier
Foto Gallerier och Videos
Dr. Elmar Billig
Översättning till svenska
Daniel Persson


Dåligt rykte - vad är egentligen sant?
Bålgetingar är fredfulla djur!

...lyssna på dem här!

 Klicka på tumnaglarna för att förstora bilden

Majoriteten av befolkningen upplever bålgetingar som farliga, och deras närvaro sprider ofta panik. Det hela förbättras inte heller genom berättelser om bålgetingar som attackerar människor och deras farliga stick. "Sju bålgetingstick dödar en häst, tre en vuxen människa och två ett barn ". Sådana myter har gjort att bålgetingen blivit ganska sällsynt i Sverige och många andra europeiska länder. I centraleuropa är situationen som värst, där den är hotad med utrotning.

Bålgeting (Vespa crabro, Linnaeus 1758) med sin gul-svarta varningsfärg. Här visas dess stora, väldigt känsliga huvudögon. Som komplement finnes tre ‘enkla’ögon, så kallade "Oceller", vilka är tänkta att fungera som horizontala rörelsedetektorer, arrangerade i en triangel (se bild till höger)
Bålgeting (Vespa crabro, Linnaeus 1758) med sin gul-svarta varningsfärg  huvudet på en bålgeting; Foto: Dr. Elmar Billig  Oceller; Foto: Dr. Elmar Billig

Beskrivning
Den största europeiska getingen; drottningen blir 25 till 35 mm lång, hannarna och arbetarna är mindre. Hos hannarna, består antennerna av 13 segment, medans drottningarna har 12. Hannarnas bakkropp består av 7 synliga segment , medans drottningarna endast har 6 ; Drottningarna är utrustade med en gadd. Ögonen är avrundade, och formade som ett C. Vingarna är brun-orange, och den främre delen av bakkroppen är orange randad med brunt. Bålgetingar tillhör ordningen Hymenoptera. De är nära besläktade med myror och bin, vilka tillhör samma ordning. Hymenoptera betyder åtföljande vingar; Hymen = av god börd, ptera = vingar. De bakre vingarna sammanhänger med de främre genom att sitta ihop med små krokar.

Som de flesta andra bobyggande insekter , försvarar bålgetingarna sitt bo när de känner sig hotade. Därför delar man in deras beteénde i två kategorier: (1>) I närheten av dess bo (radie på 2-3m), (2>) och det utanför boets område. I närheten av en bålgeting skall man undvika 4 ting: hastiga rörelser, blockera flyktvägen, skapa vibrationer eller andas på boet.

Om man bara tar det lugnt och försiktigt, är det ganska möjligt att studera dess intima liv utan att bli stucken.

Demonstration av en fredlig bålgeting; Foto: Dr. Elmar Billig  Fredliga Bålgetingar! Foto: Dr. Elmar Billig

Utanför boets område attackerar bålgetingarna aldrig utan anledning . Väldigt få människor inser att bålgetingar är otroligt fredfulla djur , till och med fredligare än honungsbin , vilka brukar undvika konflikter. Det har blivit vetenskapligt bevisat att bålgetingarnas gift inte är starkare än binas och andra getingars gift. . Det är deras uppmärksammade storlek (drottning upp till 35mm) och brummande flykt som leder till onödig rädsla. . Dem som slår och viftar efter bålgetingen i rädsla, är de som sannolikt kommer bli stuckna.

Hos de flesta människor sker ingen särskild reaktion efter ett stick. Bålgetingens gift är nämligen inte farligare än binas eller andra getingars gift.

Några vetenskapliga resultat: Binas gift är ur giftighetsprincip sett väldigt väl studerat , då det är lätt att få tag i. LD50, den mängd gift som leder till att 50% av testdjuren dör (i detta fallet möss), har beräknats till 6mg gift per kg kroppsmassa för binas gift. Rapporter om bålgetingens gift ligger mellan 10mg/kg (HABERMANN 1974) till 90mg/kg (KULIKE 1986), ungefär 1.7 – 15 ggr svagare än honungsbinas’!

Bålgetingens gadd (Foto Dr. Elmar Billig) Detailansicht Stachel

Till skillnad från bin, så är getingarnas gift inte enbart avsett att användas mot vertebrater (som oss). Bina är nectarinsamlande djur , medans getingar och bålgetingar jagar insekter. Med flera kilo honung i ett normalt bo av bin, är deras första uppgift att försvara honungen mot djur som fått smak för det söta, från möss och grävlingar till brunbjörn och människor. Getingar har på detta viset färre naturliga fiender. Detta förklarar anatomin hos binas gadd, ett bi förlorar sin gadd och sitt liv när den sticker en vertebrat. Vad de vinner på detta, är att giftet fortsätter att pumpas in från giftblåsan då denna följer med gadden ,vilket leder till att ungefär 0.1 mg gift kan pumpas in från varje bi. Getingar och bålgetingar använder sin gadd för att döda insekter. De har inte råd att vara slösaktiga med sitt gift , då de behöver giftet för att döda sina bytesdjur. De använder därför bara 0.01 mg. Därför har vi mer att frukta av att bli stucken av ett bi än en bålgeting!

Hursomhelst, så innehåller bålgetingens stick 5% acetylcholine vilket stimulerar smärt fibrer mer än stick från andra getingar och bin. Så sticket av en bålgeting må vara lite mer smärtfullt.

Om du blivit stucken: Att kyla ner området ger en lättnad, vad gäller binas stick. I några fall kan bålgetingens , liksom andra insekters stick, utlösa en allergisk reaktion, startad av ett överaktivt immunsystem . Dessa reaktioner börjar med väl kännbar svullnad och irritation inom det stuckna området. Om du får dessa symptom ska du uppsöka läkare för att vara på den säkra sidan.

Vakter vid ingången
Vakter vid ingången till   "Bålgetingborgen"

Bålgetingen återfinnes i större delen av Europa , men den har aldrig blivit återfunnen norr om 63:dje parallellen.

Sweden: Bålgetingen har tidigare varit vitt utbredd i Götaland och Svealand. Idag förekommer den framförallt i södra och i sydöstra Sverige, Mälardalen och på Öland. Inom dessa område kan den lokalt uppträda relativt allmänt. Den är känslig för klimatiska variationer och detta tillsammans med bristen på lämpliga boplatser gör att arten idag är hotad. Bålgetingen har gått starkt tillbaka i hela Nordeuropa och är bl.a. utdöd i Norge och akut hotad i Finland. I Sverige är den klassad som "sårbar" på den s.k. rödlistan.

Arten är en karaktärsart för det Smålandska eklandskapet och är därför en värdig landskapsinsekt för Småland.

Den finnes också i Asien, Förenta Staterna och Kanada.

The hornet lives throughout most of Europe, but is never found north of the 63rd parallel. It is also found in Asia, the United States, Canada and Madagascar

Det finns flera olika geografiska färgvariationer hos bålgetingen världen över
Källor:
J. Bequaert. The color forms of the common hornet, Vespa crabro Linnaeus. Konowia (1931) 10, 101-109.

V. Dubatolov, J. Kojima, J. M. Carpenter, A. Lvovsky. Subspecies of Vespa crabro in two different papers by Birula in 1925. Entomological Science (2003) 6, 215-216

J.M. Carpenter, J. Kojima. Checklist of the species in the subfamily Vespinae (Insecta: Hymenoptera: Vespidae). Natural History Bulletin of Ibaraki University 1 (1997), 51-92.

  • Vespa crabro crabro Linnaeus, 1758

  • Vespa crabro vexator Harris, 1776

  • Vespa crabro germana Christ, 1791

  • Vespa crabro crabroniformis Smith, 1852

  • Vespa crabro oberthuri du Buysson, 1902

  • Vespa crabro flavofasciata Cameron, 1903

  • Vespa crabro altaica Pérez, 1910

  • Vespa crabro caspica Pérez, 1910

  • Vespa crabro chinensis Birula, 1925

Tekniskt sett, är detta den enda bålgetingen i Norra Amerika, men den härstammar ej härifrån; den var introducerad från Europa. Den Europeiska bålgetingen rapporterades först omkring 1840 i staten New York. Sen dess, har den spridit sig till östra USA, sträckande sig så långt som Louisiana och Dakota. Nuförtiden återfinnes den i nordöstra delen av USA; från Kanada, Ontario, North Carolina, Texas, Tennessee och söderut genom östra och centrala US, med spridda observationer utgående från Mississippi River.

Den Europeiska bålgetingen"Vespa crabro" är den största getingen i North America. Det är den enda sociala getingen i nya världen, som är brun med gula markeringar.

Trots att bålgetingen är ovanligare än de vanliga getingarterna (Vespula och Dolichovespula), så är den inte i farozonen vad gäller utrotning i USA. Istället ser det ut som den sprider sig bra. Generellt, så är dock arten betraktad som en skogslevande art i USA. Detta innebär att det är ovanligt att finna ett bålgetingbo nära människor (om de inte bor ute i vildmarken naturligtvis). Detta innebär att människan inte kommer i kontakt med arten så ofta i USA.

huvudet på en bålgeting; Foto: Dr. Elmar Billig

Hursomhelst, har det ej varit många rapporter om allergireaktioner där.

Vanliga namn för bålgetingen i olika länder:
D: Hornisse; ES: Abejorro, Avispon; FR: Frelon, Guêpe frelon, Guichard; IT: Calabrone; PT: Vespa grande;
Netherlands: Hoornaar; Sweden: Bålgeting; Denmark: Stor gedehams

Sidan av ansiktet på en bålgeting; Foto: Dr. Elmar Billig

USA: Giant Hornet, European Hornet, Old World Hornet. Vespa crabro kallas också vanligen där "Brown Hornet" Detta är den största och, tekniskt sett, den enda verkliga bålgetingen i USA.


Nästa sida: Livscykeln hos en Bålgetingkoloni


 

Back to the overview!

 

Hymenoptera>Vespoidea>Vespidae>Vespa crabro>Hornisse>Hornet>Frelon>Hoornaar>Vespa grande>Abejorro>Calabrone
Hymenoptera>Vespoidea>Vespidae>Vespa crabro>Hornisse>Hornet>Frelon>Hoornaar>Vespa grande>Abejorro>Calabrone

Webmaster:
Dieter Kosmeier

Hymenoptera>Vespoidea>Vespidae>Vespa crabro>Hornisse>Hornet>Frelon>Hoornaar>Vespa grande>Abejorro>Calabrone
Hymenoptera>Vespoidea>Vespidae>Vespa crabro>Hornisse>Hornet>Frelon>Hoornaar>Vespa grande>Abejorro>Calabrone

NACH OBEN!

 

www.hornissenschutz.de

www.vespa-crabro.de